Kylskåpslogik.

    Mamma, hennes man och deras son, alltså min halvbror, har åkt till kanarieöarna.
De fick som erbjudande på hans jobb för två pers att åka dit mycket billigare, nån sorts subvention, och är i skrivande stund på väg mot flygplatsen, för att sticka till FuerteVentura, och bo på ett hotell som heter Jandia Princess.
Bilderna på Jandia Princess ser mysiga ut, varmt och avslappnande. Och det unnar jag dem sannerligen, att få lite välförtjänt vila från vardagen. De behöver det alla tre, och det syns på dem.
Så nu är de där.

Detta kommer väl främst märkas i mammas blogg, som eftersom bristen på datorer där borta inte kommer upphållas som den brukar.
Men i egenskap av hennes son, som innehar hennes lösenord till sin blogg, så kan jag slänga in lite sporadiska inlägg där då och då, så hennes läsare inte totalt tappar livslusten.

Sagt och gjort.
I en vecka framöver kommer ni läsa mina ord både här och där.

Syrran har skaffat sej en blogg. Hon heter Kelly och är bombflygsindie (vilket betyder en indie som ständigt bevisar det, för sig själv och andra. kom ihåg var ni läste det först) och är rätt soft egentligen. Hon hade förut en blogg men den gick åt skogen, och hennes inlägg där slutade med att de var lika viktiga och konstruktiva som uppbrunna ostmackor.
Hoppas hon fixar att hålla en intressenivå som är värd namnet den här gången. Im sure she does.

Ni läser väl fortfarande mammas blogg by the way? Jag är rätt säker på att ni gör det, hon har på två dar fått samma antal pageviews och unika sidvisningar som det tog mej en vecka att få.
Ookej ookej ookej! Tack! Läs henne istället för mej bara! Ookej ookej ookej! Ignorera att det var min förtjänst att hon iöverhuvudtaget fattar hur man uppdateras sin blogg! Gärna gärna gärna!
Usch.
Gnissel och gnäll är allt man får.

Det brakar utanför mitt fönster.
De kastar ner snömängder från taken, för att inte taken ska ramla ihop av tyngden eller nåt sånt.
Det var en dam som gick förbi som skrek och vrålade upprört över att hon riskerade få snö i sitt permanentade hår. Jag trodde hon skrek på mej, så jag gick ut och ville göra upp. Men hon sa att det var han uppe på taket hon var otrevlig mot, och inte mej.
Jaha, sa jag och gick in och drack kaffe.

Jag lever på kaffe just nu.
Jag är på gränsen av vad jag pallar med. Jag har de senaste dagarna lagt upp ett nattschema, för att få den mängd minimal sömn som behövs för att inte omedelbar sönderfallning ska inträda. Om jag inte svimmar och dör direkt efter provet, om en och en halv timme, så ska jag gå hem och svimma och dö i sängen istället.
Jävla historiaprov.

Kära Ärade Läsare

Nu har den stora bloggvägen även översköljt modern min. Hon har, efter påtryckningar av bl.a sin son, startat sin egen blogg, som kommer ta upp mycket grejer kring hennes cancer, som för ungefär för ett år sedan flyttade in i hennes högra bröst, och inte gick till mäklarn för att byta hem förrns för ungefär ett halvår sedan.

Hon har utmärkt humor, och ett bra flyt i sitt skrivande. Jag rekommenderar er alla att titta in på hennes blogg. Ni kommer inte ångra er.

Så kom igen
läs hennes blogg

och min också