Musik, och vad den medför.
Sie ist ein model
und sie siieeht
gut aus...
Vacker elektronika som sagt.
Nästan den enda i sin klass, that I ever heard....
/ Jack
und sie siieeht
gut aus...
Vacker elektronika som sagt.
Nästan den enda i sin klass, that I ever heard....
Till EmmaTack, på återhörande
Vi har kanske inte mycket kvar, men det vi haft kommer alltid finnas med mig.
Gräl på msn är något av det värsta som finns. Motparten finns så abstrakt, men allt man säger får, likaväl som i telefon eller ansikte mot ansikte, följder.
Vi hade haft vårt första, och hittills enda, "gräl" oss emellan. Vi hade haft det på msn. Ämnet hade varit att du kommit upp till Stockholm, utan att säga till mig.
Jag blev mycket sorgsen, och som följd arg. Du ska veta hur mycket det hade betytt för mig att få träffa dig igen.
Jag avslutade samtalet med några helt onödiga sarkasmer, bara för att jag kände mig så sårad och ledsen. Mitt uppsåt var att göra dig ledsen (känns ofta igen som en idiotisk följd på när man själv blir rörd på en öm punkt; brukar kallas hämnd), vet inte om jag lyckades. Hoppas i efterhand jag inte gjorde det.
Jag gjorde msn:s motsvarighet till att slänga på luren, och loggade mycket abrupt ut, utan att få svar på min hejdåsägning. Himla töntigt, men vad gör man?...
Under hela episoden hade min dator spelat musik. Det hade ju jag i min sorgsna ilska inte märkt, men plötsligt tystnade den. Tystnad är ofta något man mer konkret märker än musik, och så gjorde jag.
Jag märkte att det blev tyst. Tills
I'll Be Missing You av Puff Daddy började spelas.
Jag har bara en gång tidigare fått en sådan religiös känsla av enbart musik. Det var på västkusten en varm sommar, jag hamnade i något sorts läge mellan sömn, vakenhet och dvala genom att bara ligga på sängen och lyssna på en skiva av Era, f.ö. en av mina första egna skivor.
Jag värmdes genom hela kroppen av låten.
Det kändes som om den träffade mig i bröstet, likt en laserstråle från dödsstjärnan, och spred sig explosionsartat i hela kroppen.
Jag kände mig inte sorgsen.
Jag kände mig inte ensam.
Jag kände mig ångerfull, ville komma tillbaks till dig, berätta att jag gjort fel och jag är en dum fåne som borde avrättas och avsättas, ville krypa till dina fötter och erkänna mitt livs synder.
Men jag skickade ett förlåt-sms istället.
Och hoppas du förstod min uppriktiga sorg igenom det.
Så. Även om du tycker allt vi en gång kanske hade nu har gått förlorat
ska du veta att
det spelade oerhört stor roll för mig
och att jag alltid kommer bevara det inom mig.
/ Jack
varifrån kommer då smärtan?
fan, jag är inte kär i dej fortfarande!
jag har inga skäl att vara svartsjuk, att känna hur ont det gör när du nämner honom.
så varför gör det det?
varför envisas mitt inre med att gå sönder? varifrån kommer smärtan?
du säger hur dina känslor är, men vad hjälper det?
för tyngst väger ändå min fantasi, som aldrig slutar få för sej att den viktigaste för dej är honom, och att jag kommer nånstans långt ner på nån andrahandslista....
när vi pratar påminns jag om hur långt bort du är, hur otillgänglig du är. det gör ont. Det gör ont det med. men om vi inte pratar, om du inte ringer, då smärtar det. Och varför ringer då inte jag? för att då känner jag mej påträngande, då är jag efterhängsen.
varför är du inte bara här, varför är du inte bara.. min?
jag vill inte vara kär i dej fortfarande.
det skulle bli så mycket arbete....
jag vill inte.
älsklingen är här
hej hej alla
jag är glad. för inatt sov jag med min fina emma. imorgon natt kommer jag också göra det. iövermorgon natt med. :D och på dagarna är jag med henne med. idag har vi mest softat, vart med min lillebror vincent (som lägligt nog kräktes igårkväll, så emma var tvungen att titta på när jag sprang runt med f.d mat i händerna för att slänga det i toan) och tittat på en film, the Upside of Anger med kevin costner. den var bra.
emma sitter och pratar skräpig kritik om sej själv här bakom mej. hon förstår inte att att prata skit om emma är som att stå och säga att himlen är grön. hon är allt dum, min fina emma...
nu ska vi snart iväg till järna, där min pappa bor. där kommer vi förmodligen hänga med isak och titta på skenbart som går ikväll. nu emellan att jag skrev det där och den här fortsättningen var jag och kysstes lite med emma. hon tyckte jag skulle dela det med er läsare, för annars skulle ni bli besvikna.
blev ni det?
men, det får vara det för nu. ni får ursäkta mej för att jag inte skriver så mycket nu som förut, men emma håller mej buzy :)
hare bra så hörs vi / jack
jack är kär
jag har sjuhundra kronor uppsatta på väggen. de är till för julhandeln.
Här kommer nu en liten berättelse om Emma och mej.
Jag och Emma Engelbrektsson träffades ungefär vid tretiden den 13 november, på tåget från Göteborg till Stockholm. Jag skulle hem, till sthlm, hon skulle av till sej i Vara, och gick av i Herrljunga.
Från början satt hon på platsen i andra raden, men vi fick ändå tillfälle att ge varandra några blickar, vilket vi också gjorde. Sedan kom det två fjortisar och ville sitta ner bredvid varandra, då sa Emma snabbt:
- Jag kan flytta mej!
Det gjorde hon, satte sej bredvid mej, och gav fjortisarna platserna bredid varandra. Därmed lämnar vi dem till sitt öde, och går över till oss, som började prata. Vi diskuterade harmlösa saker, såsom priserna på att åka tåg, och att hon hade ett kort som man kunde åka mycket tåg billigt med. Sen började vi plötsligt av en slump komma på diverse likheter med oss, som till slut blev intressanta. Vi var lika varandra, och ömsesidigt intresse väcktes.
Hon gick av ungefär klockan 15.45, med ett nytt mobilnummer i sin telefonbok. Vi sms:ade lite med varandra till en början, tills jag efter nåra dar bad om hennes msn, som sedan tog över i vår kommunikation.
Vi upptäckte mer och mer våra likheter, i tankegångar, tal och personlighet. Måndag den 5 december pratade vi i telefon från klockan 0020 till 0420, och njöt varje sekund.
Nu är det sweet love som gäller :) <3
Jag hoppas på att du kommer upp hit snart snart snart
Emma Engelbrektsson är 16 år, fyller 17 den 18:e juli. Hon motionerar på flera olika fronter, boxas och springer och gör situps och grejer. Hon har en hund, två katter, fiskar och en papegoja som heter Hugo och kan säga en del olika saker. Hon diggar idol. Emma bor i Vara, som ligger nära Lidköping. Hon bor 385,1 kilometer från mitt hus.
Hon är nåt i stil med den finaste tjejen i världen, söt, snäll, glad, vacker, rolig.. allting!
ni förstår att de där kilometrarna är plågsamma för oss.....
mvh / Emmas Jack